Katterna väckte mig gick upp och gav dom mat. La mig igen, men då kom tankarna på mina barn jag mist,
Sofia som blev 7 dagar, Olof blev nästan 13 är och nu Liza , ska det vara så nej,nej,neeej ,fan vad livet är grymt. Mina älskade barn, (jag får skriva mer senare ser inte för tårarna....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Skickar en extra jättestor och lång kram! Din svärson Ola.
SvaraRadera